The purpose of this work is to map what inspiration means to people who work with music, how it feels when you are inspirated compared to how it feels when you`re not. How does inspiration affect us? Are we depending on it? What do you do when you lack inspiration? Is it possible to ?inspire? one self? My method has been to interview eight persons, selected by me, who all work with music. I have used literature, for instance about our intelligence, and also different theories on the subject of inspiration. The results of the interviews show that our experiences of inspiration are individual.

Den här rapporten ämnar undersöka vilket det huvudsakliga särdraget hos musikalisk genre är.En avgränsning har gjorts till hypotesen att enbart melodi är tillräckligt för att klassificera genre alltså tt melodi är det huvudsakliga särdraget hos musikalisk genre. En kvantitativ metod har använts i form av en internetbaserad tjänst där användare har fått klassificera genre på musikstycken i sin helhet, samma musikstycken med extraherad sång samt samma musikstycken representerade i syntetiserade versioner vilket representerar melodierna för musikstyckena. Statistiska metoder har sedan använts för att presentera den insamlade datan,för att efter analys komma fram till att melodi ej är tillräckligt för att klassificera genre och alltsåatt melodi ej är det huvudsakliga särdraget hos musikalisk genre..

Musikalisk prestationsångest (MPA) är ett vanligt förekommande problem bland musiker och kan i vissa fall omöjliggöra en karriär som musiker. Syftet med föreliggande studie var att utvärdera en 5 sessioners behandling med Acceptance and Commitment Therapy (ACT) för MPA. Resultatet är lovande, 7 av 8 deltagare fullföljde behandlingen och flera deltagare fick förbättringar på såväl ACT-relaterade mått som på mått för MPA. Resultatet motiverar vidare forskning om ACT för MPA..

Ett utforskande av interpretation utfört i musik, akvarell och ord. En närgången bild av en levande musikalisk process studerad från en inre kärna. Arbetet består utav denna text, tre konserter från våren och sommaren 2013 som dokumenterades i DVD-format, ljudupptagningar av improvisationer och akvareller skapade i tiden för arbetet. Arbetets kärna, ögonblicksbilder från insidan av själva processen, presenteras i en egen del av arbetet och omsluts av förklarande, reflektioner och tankar. Författaren spelar viola och upplever synestesi..

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild.

I uppsatsen söks svaret på frågan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet. Två grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jämförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmåga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jämförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna råder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmåga än gruppen klassiskt..

The theme of my exam project, the practical work and the essay will be the phenomena of dreams. The dreams you have when you are asleep, the dreaming state of mind, places where your mind takes you, when you no longer decide what to think of. It is a fascination about what our mind creates itself. This essay brings up the theme out from seeing the dreams and the unconsciousness as a source of inspiration, both in personal development and from an artistic point of view. How has the world of dreams bin used as inspiration in the art? .

Folkhälsovetenskapligt program.

Min frågeställning var huruvida avslappningsträning är relevant för musiklärarstudenters musikaliska utveckling. Jag lät en grupp om elva musiklärarstudenter på Musikhögskolan i Piteå träna avslappning till cd under fyra veckor. Som metod för att utvärdera effekten av avslappningsövningarna använde jag mig av enkäter. Resultatet visade att de allra flesta upplevde positiva effekter, fysiska och/eller mentala i större eller mindre utsträckning. Det framkom också att undervisningen brast gällande mentala förberedelser inför konserter och uppspelningar..

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur skapande människor beskriver inspiration i sina skapandeprocesser genom att analysera texter skrivna utav fem olika skapande människor själva. Birger Gerhardsson (2014) har skrivit i Nationalencyklopedin att inspiration är ett andligt fenomen som övergår människans förmåga. Vidare i uppsatsen beskrivs den tidigare forskning och teori som funnits inom inspiration och kreativitet. Metoden som använts är textanalys och det för att kunna analysera vad det är författarna verkligen menar. Uppsatsen tar även upp kreativitet i relation till inspiration då de är två begrepp som relaterar till varandra.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsång utifrån tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet är att undersöka hur lärare verksamma i musikklasser tänker kring dessa områden samt att reflektera över hur olika synsätt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten är mångfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapområdet och musikalitetsbegreppet. En mängd faktorer påverkar hur undervisningen utformas, från yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsätt och värderingar. Vare sig värderingarna är medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

Inget abstract.

Vi vill genom detta arbete visa på de utvecklingsmöjligheter som finns inom improvisationsensembler. I en improvisationsensemble handlar det ofta om att spela solo (att ensam improvisera över ett visst antal givna ackord och takter) vilket samtliga elever vi träffade var mycket duktiga på. Det vi däremot såg när vi gjorde våra övningar var att eleverna ofta var i ?sin värld? när de improviserade, istället för att vara medvetna om sin egen och de övrigas roll i ensemblen. Som blivande musiklärare/gitarrpedagoger har vi sett att elever ofta har en begränsad självbild (att eleven inte själv vet hur han/hon låter) samt vad han/hon själv kan bidra med för att få en ensemble att bli mer samspelt.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad gymnasieelever har för attityder till begreppet musikalitet. För att skapa en bild av vilka attityder som finns har en enkätundersökning genomförts bland tredjeårselever på en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att elever generellt betraktar musikalitet som en sekundär egenskap, något som är kul men inte nödvändigt. Det är också en skillnad i attityd mellan elever som själva aktivt spelar ett musikinstrument eller sjunger och de som inte gör det. I tidigare forskning talas det om att musikalitet är en antingen är huvudsakligen medfödd eller en huvudsakligen förvärvad egenskap.